SVENSKA LUTANS KONSTRUKTION                                        

 Den svenska lutans utveckling följer i princip de tre seklerna:

1700-talslutan 1780 – 1820: 

Mathias Petter Kraft, som anses vara den svenska lutans skapare, påbörjade utvecklingen 1780 och 1795 hade den funnit sin slutkonstruktion.  

Den första lutan hade flat botten, fyra friliggande bassträngar, samt åtta strängar över greppbrädan. Samtliga strängar var av sena eller tarm och stämdes som den teorberade cistern.
Stämskruvarna bestod av sidoställda träskruvar. Halsen hade 7 eller 9   metallband på greppbrädan, som låg i samma höjd som locket.
Övriga band var monterade på locket. Strängarna knöts eller fästes med strängstift på ett kombinerat strängfäste med stall, som placerades ungefär mellan ljudhålet och lutans bakkant.
Lockets var på undersidan oftast försett med tre balkar. En balk framför och en bakom ljudhålet. Den tredje balken placerades antingen under strängfästet eller mellan lutans bakkant och strängfästet. Balkarnas höjd var c:a 15 mm och bredden c:a 7 mm.
Den färdigutvecklade svenska lutan hade sju bassträngar och åtta strängar över greppbrädan, hög sarg c:a 100 mm, och välvd botten bestående av sju breda spånor.
Stränglängden (mensur) för de friliggande basarna c:a 750 och över greppbrädan c:a 550 mm.

 

        Mathias Petter Kraft

 

  
 Mathias Petter Kraft luta 1787, under renovering.  

 

 

Utveckling av den svenska lutan med ungefärliga tidsangivelser:

1780 - 1786 = 4 basar, flat botten  och 8 strängar över greppbrädan
1786 - 1793 = 5 basar, flat botten  och 8 strängar över greppbrädan
1793 – 1795 = 7 basar, flat botten  och 8 strängar över greppbrädan
1795               7 basar, 8 strängar över greppbräda och välvd botten av sju spånor med bibehållen sarg. 

Stämningen från basarna:

A, H, ciss, d, e, fiss och fiss – a, h, ciss1, d1, e1, a1, ciss2 och e2.
Lutorna från 1790-talet försågs med en s k strängförkortare (capotasto) i form av en sadel försedd med en tryckarm , som kunde tryckas upp mot basarna och höja dem en halv ton, mitt under framförandet av ett musikstycke.
 

Byggmaterial:
Hals av lönn, rödbok eller annat hårt virke
Locket av gran
Lockets balkar av gran
Sarg och botten av lönn samt greppbräda av ebenholts
Ytbehandling av bets, shellack eller oljelack.


Byggmått i m m  c:a:

Totallängd = 1000
Ljudlåda ( corpus ) L = 500, B = 350
Höjd flat botten = 100 och med välvd botten = 150 

 

    Renoverad luta,
  Mathias Petter Kraft 1805
 

1900-talslutan c:a 1894 – 1960:

Svenska lutans konstruktion förändrades i samband med Sven Scholanders intresse för instrumentet.
Han lät en instrumentmakare bygga om en 1700-talsluta för att använda den, som ett ackompanjemangsinstrument för visor.

 Från 1700-talslutan till 1900-talsluta:

Från tarmsträngar till stålsträngar
Från tvärställda träskruvar till skruvmekanik
Från åtta strängar till sex över greppbrädan, stämda som gitarren och smalare hals c:a 48 mm.
Från sju bassträngar till sex, stämda från lägsta sträng : F1, G1, A1, H1, C och D

Strängarna fästes med strängstift på ett kombinerat strängfäste med stall, som placerades på locket ungefär mellan ljudhålet och kroppens bakkant.
Lockets undersida med dess balkar var i oftast uppbyggt som 1700-talslutan men de gjordes grövre på grund av stålsträngarnas dragkraft.
Balkar under locket dimensionerades och placerades lite olika av lutbyggarna. 

Stödstång av metallrör (ø c:a 10x1 mm) monterad mellan corpus och halsens krök ( teorb ), för att klara belastningen från stålsträngarna.
Stödstångens tänkta funktion var att förhindra vridning och böjning av halsen på grund av de grova metallsträngarna dragkraft. 

Lutor under 1900-talet tillverkades i olika varianter. Den klassiska svenska 1900-talslutan är den 12-stålsträngade, för visackompanjemang, med en mensur på c:a 550 mm.
Förutom den 12-strängade lutan tillverkades det 6,8 och 10- strängade lutor med flata respektive välvd botten och olika stränglängder ( mensurer ).
Samtliga typer av lutor hade sex strängar över greppbrädan och stämdes som gitarren.
De friliggande strängarna stämdes  i fallande skala från sträng sex ( E )

Stämning från basarna: F, G, A, B, C, D – E, a, d, g, b, e

 

         Bo Wretling luta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Byggmaterial:
Hals av rödbok, lönn
Locket av gran m m.
Sarg och botten av lönn m m.
Balkar, tonribbor av gran.
Ytbehandling shellack, bets och lack

Byggmått i m m  c:a:
Totallängd = 1000
Ljudlåda (corpus) L = 500, B = 400
Höjd sarg flat botten = 100
Höjd  med välvd botten= 160

 

 

 

    Herman Carlsson Levin luta

 

   
1900-talslutor byggda under åren 1908-c:a 1960

 

       
  Herman Carlsson Levin luta 1908                        Crafton luta 1947

 

 

 

2000-talslutan 1995 –  

Den första 2000-talslutan byggdes av Hans-Börje Wittebo år 1995.

1997 startade den första lutbyggarkursen för den moderniserade 1900-talslutan, som bör kallas 2000-talslutan, i Göteborg under handledning av ingenjör Hans-Börje Wittebo.
Målsättningen med detta var att enligt Sällskapets Svenska Lutans stadgar att stimulera och bevara intresset för detta helsvenska instrument.

Under åren har Sällskapets lutbyggarkurs sett nödvändigheten av att anpassa den svenska lutan till sitt nuvarande sekel genom att bygga svenska 2000-talslutor i olika typer.
Att bygga svenska lutor i olika typer har gjorts under  både 1700-och 1900-talet, så varför inte under 2000-talet.

I kursen byggs dessa typer:

12-stålsträngad klassisk visluta med mensur 550 mm, stämd i E

12-nylonsträngad med mensur 550 mm, stämd i G

13-nylonsträngad med 7 strängar över greppbrädan och mensur 550 m m, stämd i G, för bl.a.  lutmusik från 15-16 och 1700-talet

10-nylonsträngad med mensur 600 mm, stämd i E

6–stålsträngad med mensur 550 mm, stämd i E

6-nylonsträngad med mensur 600 mm, stämd i E
 
4-strängad basluta med mensur 750 mm, med stämning G, D, A och E

De olika typerna har i grunden likvärdig konstruktion. Lockets undersida  har oftast två balkar och fem tonribbor dimensionerade respektive typ av luta.
Greppbrädan ligger i samma höjd, som avslutas en bit in på locket.   

Stödstången på 1900-talslutan är ersatt med ett fyrkantrör 10x10x1 mm i halsen under greppbrädan och två horisontellt monterade dymlingar på 6 mm i halsens krök.
Årsringarna i halsen skall alltid vara horisontella. 

 

   

Byggmaterial:
Hals av rödbok eller lönn och greppbrädan med metallband av hårda träslag
Lock med balkar och tonribbor av gran samt strängfäste av rödbok
Sarg och botten av lönn och olika basvänliga hårda träslag
Ytbehandling schellack, bets och oljelack

Byggmått i mm  c:a:
Totallängd = 1000
Ljudlåda (corpus) Längd = 500 och bredd = 400
Höjd sarg = 100
Höjd  med välvd botten = 160

  

 
   
  Hans-Börje Wittebo
2000-talslutor byggda av
Hans-Börje Wittebo
år 2001 och 2005

 

Till första sidan